Ruth Bader Ginsburg

amerihkálaš jurista ja Ovttastuvvan stáhtaid alimus rievtti duopmár
Ruth Bader Ginsburg
Ruth Bader Ginsburg
Ruth Bader Ginsburg

Ruth Bader Ginsburg jagi 2016
Riegádannjukčamánu 15. beaivvi 1933:s(1933-03-15)[1][2][3]
Jápmánčakčamánu 18. beaivvi 2020:s(2020-09-18)[5][6] (87)
HávdiÆresgravlunden i Arlington (nb) Jorgal
Riikkavulošvuohta
Bargu
Ámmátduopmár, advokáhta ja láhkačeahppi
Giellaamerikansk-engelsk (nb) Jorgal, hebreagiella, ruoŧagiella ja eaŋgalsgiella
BálkkašumitBrandeis-medaljen (nb) Jorgal, National Women's Hall of Fame (nb) Jorgal, æresdoktor ved Ohio State University (nb) Jorgal, medlem av American Academy of Arts and Sciences Fellow (nb) Jorgal, Harvard universitehta gudnedoavttir, Verdens 100 mektigste kvinner (nb) Jorgal, Time 100, æresdoktor ved Princeton University (nb) Jorgal, Four Freedoms Award - Freedom Medal (nb) Jorgal, Jefferson Awards for Public Service (en) Jorgal, Golden Plate Award (nb) Jorgal, Genesis Prize (en) Jorgal, Margaret Brent Award (en) Jorgal, Berggruen Philosophy Prize (en) Jorgal, æresdoktor ved Lunds Universitet (nb) Jorgal, jubelhedersdoktor ved Lunds Universitet (nb) Jorgal, honorary doctor of the Willamette University (en) Jorgal ja Radcliffe Medal
Bearaš
GuoibmiMartin D. Ginsburg
MánátJane C. Ginsburg (nb) Jorgal ja James Steven Ginsburg
Lassedieđut
Vuolláičálus
Ruth Bader Ginsburg
Wikimedia Commonsas

Joan Ruth Bader Ginsburg (njukčamánu 15. b. 1933 New York, Ovttastuvvan stáhtatčakčamánu 18. 2020 Washington D. C., Ovttastuvvan stáhtat) lei amerihkálaš jurista ja Ovttastuvvan stáhtaid alimus rievtti duopmár. Ovttastuvvan stáhtaid presideanta Bill Clinton nammadii su virgái jagi 1993. Ginsberg lei nubbi nissonduopmár.[7] Vuosttaš nissonduopmára Sandra Day O’Connor nammadii Ovttastuvvan stáhtaid presideanta Ronald Reagan jagi 1981.

Gáldut rievdat